Varning

Känsliga läsare borde nog inte läsa vidare.

Grisen har, som vi upptäckte i lördags, mask i magen. Inget vidare alls. 

Det inköptes avmaskningsmedel och allt var frid och fröjd fram tills i går, när maskjävlarna ska ut.

Igår morse innan jag skulle till jobbet satte han sig och kliade rumpan på badrumströskeln. Tyckte han var ur söt tills han reser sig upp och det hänger ut en bit av en mask.

Insåg att det bästa för honom hade varit och hjälpt honom att dra ut den men nej där gick gränsen. Tröstade mig med att hade det hänt 10 min senare så hade jag inte varit hemma.

När jag kom hem från jobbet låg Sören inrullad i sin matta och ingen mask i sikte. Jag gick på toaletten, hör hur Sören går förbi och när jag öppnar toadörren ligger masken precis utanför!!

Jag som är galet rädd för allt långt, smalt och slingrigt dog nästan på plats.

Eftersom den var död var min tanke att dammsuga upp den men nej inte ens det vågade jag. Stod med dammsugaren i 5 min och tittade på masken och funderade.

Ringde J och det visade sig att han inte skulle vara hemma förrän om en timma. Min största oro var ju att Sören skulle äta upp masken.

Och vad skulle hända? Det är en död mask på golvet som ska in i dammsugaren.

Men nej, jag hämtar i stället en spann, ställer den över masken, tar en powernap och inväntar min hjälte :-)

Min hjälte som sedan varit snäll nog att dra ute maskarna ur Sören så fort de syntes. Vi hann med 4 st i går kväll.

Vi som i jag som mutar grisen med vindruvor så han står stilla och J som drar ut masken.