Satte mig i soffan och myste med Sören i eftermiddags, han fann sig ganska bra i det. Tyckte ett tag att han blev lite väl stilla och det visade sig att han bajsade.
Johan kom innanför dörren i samma stund och jag bad honom att ta Sören men då passar han på att kissa också.
Tja varför inte?
Han hamnade då i sin hage igen och efter ett tag hörde vi ett smaskande utan dess like, då krävde tydligen lilla grismagen påfyllning.
Vi stod runt hörnet och smög på honom för att inte störa och jösses vilket smaskande.
Söt Sören!
Nej, stackars dig, vilken överraskning att få. Men vad kan man göra med de små? Var glad att det går över tills korvarna är större...
SvaraRadera